En bloggartikel skriven av doktoranden inom cirkulär ekonomi: Johan Brändström
Du kanske känner igen den här typen av uttalande: “varje år slängs det 500 000 datorer” eller “så många ton koldioxid släpps ut från produktionen av IT-utrustning”. Så börjar en uppsjö av föreläsningar och artiklar om våra konsumtionsmönster och de miljöproblem vi människor skapar. Många gånger intressanta, men det som oftast saknas är en analys på vilka nivåer av utsläpp eller avfallsmängder som är rimliga och hur man ska nå dit.
De lösningar som föreslås är ofta på alldeles för liten skala för att göra skillnad på riktigt. I den här artikeln ges förslag på vilka nivåer av materialutvinning och avfallsskapande som är rimliga för att vi svenskar ska ha tillgång till IT-utrustning. Med hjälp av cirkulär ekonomi och de principer konceptet innebär har även en analys gjorts på hur vi kan ta oss till de nivåerna.
Låt oss i klassisk anda ändå börja med att visa på hur stor miljöpåverkan elektronik har. De flesta och största miljöproblemen uppstår vid produktionen av datorer [1]. Det är alltså inte användningen som är den största boven. För en dator som väger 3 kg skapas så mycket som 1200 ton avfall [2], lika mycket som en vanlig bil väger. Därtill anses många av de material som används vara “sällsynta” i den bemärkelsen att de blir svårare och svårare att extrahera.
Hälften av alla koldioxidutsläpp beräknas uppstå i produktionen, runt 280 kg koldioxidekvivalenter [3], samtidigt som brytningen bidrar till övergödning, försurning och kräver mycket landyta. Utöver det kontamineras stora mängder vatten med gifter och de sociala förhållandena för de som arbetar med gruvbrytningen är allt annat än bra. Något vi Sverige kan knappt påverka.
Slutsatsen man kan dra av alla dessa problem är att det bästa man kan göra för miljön när det kommer till IT-utrustning: undvik att köpa ny! Tyvärr konsumeras årligen mer än 2 miljoner datorer av svenskarna [3]. Det finns flera orsaker till detta, men här kommer de kategoriseras i tre delförklaringar.
För det första konsumeras idag mycket material utan eftertanke och den elektronik som köps in utnyttjas inte alltid effektivt. För att förse en person med den funktion en dator innebär krävs det alltså onödigt mycket material.
För det andra är den ekonomiska livslängden på elektronik onödigt kort och baseras inte på hur länge elektroniken skulle kunna hålla.
För det tredje slängs i storleksordningen 500 000 - 600 000 datorer årligen vilket gör att material som hade kunnat cirkulera längre i samhället går förlorat och nytt material måste extraheras[4]. Datorer utgör dessutom bara en liten del av de i snitt 24 kg elektronik som årligenköps avsvenskarna [5].
Det bästa för planeten och ekosystem vore att noll nya datorer såldes i Sverige varje år. Detta är såklart inte praktiskt genomförbart, så låt oss istället se hur långt man kan komma genom att implementera de koncept som beskrivs i cirkulär ekonomi, en samling koncept som handlar om att lösa de tre problem som just beskrevs.
Ett sätt att beskriva cirkulär ekonomi på är att resursbehov minskas genom att använda mer materialsnåla lösningar, material behålls i samhället så länge som möjligt med så låg värdeförlust som möjligt samtidigt som materialflöden stängs så att materialens behåller sitt värde. I illustrationen nedan sammanfattas de viktigaste övergripande koncepten som möjliggör detta.
För att förstå potentialen i dessa lösningar kommer en kort presentation av dem och några exempel (vilka är inte begränsade till datorer). Detta ligger till grund för att ta reda på om nyproduktionen av datorer kan minskas med så mycket som 90%, en siffra tagen från en policystrategi som går ut på att minska resursanvändningen till en tiondel innan 2050 [6].
Att utgå ifrån materialanvändning när man avgör hur skadligt något är för miljön är egentligen inte en fullkomlig analys av miljöpåverkan, men just när det gäller elektronik har vi sett att produktionen är den skadligaste delen i produkternas livscykel och det blir därför väldigt relevant att mäta mängden nykonsumtion.
Effektivisera produktion och konsumtion
En viktig del av cirkulär ekonomi handlar om att vara materialeffektiv, att tillgodose människors faktiska behov genom att använda mindre material. Det handlar mycket om att se över konsumtionsmönster och effektivisera produktionsmetoder. Detta kan åstadkommas på flera olika sätt, genom att till exempel:
● Se över nytta av inköp - Många företag köper in stora mängder IT-utrustning utan struktur vilket ökar risken för att utrustningen aldrig kommer till användning. Genom att använda modeller som tar hänsyn till företagens behov över tid kan de optimera inköpsprocesserna och minska mängden onödig elektronik. Ett exempel är att många äger två mobiler, en privat och en jobbmobil. Genom att skapa enkla lösningar och ekonomiska incitament för individer att endast äga en mobil, skulle mängden mobiler rent teoretiskt kunna halveras.
● Dematerialisera - Leverera samma tjänst med mindre material. Detta kan göras genom att designa produkter som kan tillgodose fler funktioner. Mobiler är ett sådant exempel som kan förse användare med musik, internet, kamera, klocka och i praktiken skulle kunna ersätta musikspelare, kamera, klockar och datorer.
● Producera på beställning - Istället för att först producera prylar och sedan försöka sälja dem, låta konsumenten vara mer delaktig i designfasen och producera i efterhand. Denna affärsmodell ökar sannolikheten att de produkter som konsumeras verkligen är sådana som behövs. Samtidigt kan även onödig lagerhållning elimineras.
Förläng livstiden på produkter
Den snabba konsumtionstakten och takten vi byter ut saker på är en anledning till de stora flödena av material. Genom att konsumera “långsammare” skulle alltså materialbehovet kunna sjunka drastiskt. Några viktiga lösningar för att lyckas är att:
● Producera med kvalitet - Idag är kravet på datorer att de ska hålla 3 till 4 år. Ett gravt misslyckande ur ett miljöperspektiv, med tanke på att materialen de görs av finns i begränsad mängd. Genom att fördubbla livslängden skulle materialbehovet kunna minska med 50 %.
● Reparera - Ett krav för att vissa produkter ska hålla länge. För att enkelt kunna reparera krävs det att det i designfasen planeras för detta genom att bygga elektronik som enkelt kan demonteras. Ofta går skärmen sönder på mobiler men kan inte lagas av användaren och reparationskostnaderna blir högre än att köpa en ny mobil. Två nycklar till att öka incitamentet att reparera produkter är att hålla kvar producentansvaret hos tillverkaren, samt ägaransvaret hos återförsäljaren även efter de är sålda.
● Uppgradera - Ofta är det bara en komponent i elektronikutrustningen som är orsaken till att ägaren vill byta ut den. Genom att möjliggöra uppgradering skapas incitament att behålla produkten. Precis som vid reparation behöver produkterna anpassas för det i designen. En modulbaserad mobil där kameran enkelt kan bytas ut av användaren själv kan möjliggöra att fler endast byter kameran när de inte är nöjda med den, istället för att köpa nya mobiler.
Cirkulera
Nu kommer vi till det de flesta känner igen som den huvudsakliga lösningen på miljöproblemen, cirkulering. De presenterade cirkuleringslösningarna presenteras i den ordning de helst bör ske. När återanvändning inte längre är möjligt används komponenterna i produkten i återtillverkning. När det inte är möjligt återvinns materialet i produkterna. Ju kortare väg och ju mindre energikrävande processer som krävs, desto mindre belastning för miljön.
● Återanvänd - Idag råder en stor okunskap bland företag om hur man gör sig av med IT-utrustning på ett hållbart sätt, vilket ofta resulterar i att utrustningen skrotas istället för att skickas till återanvändning eller återvinning. Genom att skicka den till företag som vet hur den effektivt kan cirkulera tillbaka behöver inte alla bli experter på IT-utrustning.
● Återtillverka - Genom att ta delar från gammal utrustning kan energi sparas på att inte behöva skicka det till energikrävande återvinningsprocesser.
● Återvinn - Det kommer ett tillfälle då komponenterna i IT-utrustning har gjort sitt. Då går det dock att ta tillvara på materialet som potentiellt kan cirkulera många varv till i samhället. Denna process kräver energi, men kan ändå spara på 80 - 90 % av miljöbelastningen då extraheringen är den mest miljöbelastande [7] .
Analys av cirkulära lösningar
I den här artikeln har en analys ur ett systemperspektiv gjorts på materialanvändningen till följd av datorkonsumtion. Nu är det dags att ta reda på vad som krävs för att minska dess materialextrahering med 90 %.
Rent matematiskt skulle 50 % minskad konsumtion i kombination med fördubblad livslängd och 60 % återvinning med 80 % effektivitet resultera i 90 % mindre materialbehov (se bilden nedan för förtydligande). Nu har inte rimligheten i dessa antaganden analyserats baserat på ekonomiska och politiska förutsättningar, men det är ett exempel på hur framgång kan mätas och ge miljömässig relevans.
Att implementera de här lösningarna är självklart svårt. När det gäller konsumtion ligger problematiken i hur det ekonomiska systemet är uppbyggt. Minskad konsumtion (och minskad miljöpåverkan) går emot definitionen av framgång, bruttonationalprodukt - maximerad försäljning av produkter och tjänster.
När det gäller livslängd är ett problem att det är billigare att producera nytt än att reparera den utrustning man redan äger. Det finns inte heller tillräckligt med krav på producenter och återförsäljare att förse kunder med elektronik som håller länge.
Gällande det sista lösningspaketet: cirkulering, behövs en ny terminologi när det gäller begreppen “avfall” och “sopor”. I en cirkulär ekonomi är målet att inte skapa avfall, även om lite avfall är oundvikligt. Det finns nästan alltid någon som har nytta av andras färdiganvända material. Alltför ofta fokuseras det dock på att cirkulera material som redan anses som avfall. Det materialet har ofta tappat sitt värde och är svårt att på ett lönsamt sätt ta tillbaka till samhället.
För att lösa de här tre paketen med problem föreslås därför politiska åtgärder som underlättar ett förverkligande av de presenterade lösningarna. Dessa är högre skatter på nyproducerat material, högre avgifter på att slänga elektronikskrot samt lagar som ställer krav på produkternas livstid.
För er som läser detta och inte har makt att ändra politiska beslut skickar jag med detta råd. Tänk i termer av att “undvika att sätta nya produkter på marknaden”. Genom hela produktens livscykel kan man tänka att material är något värdefullt som ska bevaras så länge som möjligt. Det här kräver samarbete mellan aktörer och kunskap om hur “avfallsskapande” undviks genom till exempel smart design.
Slutsatser
Det är inte enkelt att göra korrekta analyser av människans inverkan på miljön, om det ens går. För att göra miljöpåverkansbedömningar görs ofta långa och komplicerade analyser som bara de mest insatta behärskar. Ska vi lyckas minska materialanvändningen behövs dock tumregler som många fler kan ta till sig.
Med den här modellen och dessa tankesätt vill jag dels nyansera bilden av hållbarhet och visa att det handlar om mer än att återvinna mer eller effektivisera produktionsmetoder. Förhoppningen är även att skapa riktlinjer för hur vi kan tänka kring hur mycket materialflöden bör minska. Jag vill visa potentialen att inkludera konsumtions- och beteendemönster i lösningspaketet utöver produktionseffektivitet och återvinning.
Om människor ska leva i symbios med naturen i tusentals år till krävs ett betydligt längre perspektiv på affärer och värdeskapande än vi har idag. Disruptiva åtgärder som inkluderar konsumtionsmönster och beteendemönster behövs för att vi ska ge framtida generationer en god chans att leva på fungerande planet. De tankar som kommer med cirkulär ekonomi kan ta oss en bra bit på vägen till en sådan symbios.
För mer information om cirkulär ekonomi samt tips och råd om hur verksamheter som din kan bidra till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle, vänligen besök denna sida.
Referenser
Alla källor fanns tillgängliga 2020-11-09
[1] - https://www.researchgate.net/publication/226388568_Life_Cycle_Assessment_of_a_Personal_Computer_and_its_Effective_Recycling_Rate_7_pp
[2] - https://www.nyteknik.se/digitalisering-miljo-atervinning/datorer-for-140-miljoner-slangs-i-onodan/1762690
[3] - https://www.scb.se/contentassets/55d5999531bc43ff8c48546b3ef16138/mi0305_2014a01_br_mi0305br1601.pdf
[4] - https://www.researchgate.net/publication/321557512_Factor_X_Policy_Strategies_and_Instruments_for_a_Sustainable_Resource_Use
[5] - https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344915301269
